Arbetstidsförkortning – men också basinkomst
En villkorslös basinkomst för alla skulle vara både mänskligare och billigare än dagens arbetslinje och olika ersättningssystem. Nästa uppdrag för V:s grupp för arbetstidsförkortning bör bli att ta fram ett förslag för medborgarlön, skriver Lars Bäck och Nike Markelius. (Publicerad Flamman Opinion 140109)
Den 10 januari inleds V-kongressen, då ska 255 ombud behandla en rad uttalanden och 253 motioner, ett par handlar om förkortad arbetstid. Bra, många vill ha sex timmars arbetsdag ealler varför inte fyra dagars vecka, samma antal arbetstimmar, men med tre dagar för återhämtning, vilket bör passa den ständigt uppkopplade nutidsmänniskan bättre.
Förslaget blir alltmer aktuellt, arbetslösheten överstiger lediga jobb minst tio gånger samtidigt som alltfler lönearbeten försvinner med datorisering och effektivisering. Men det betyder också att vi kan frigöra tid till annat för människor och att andra livsval kan bli möjliga.
I ljuset av detta och det faktum att stora mängder människor plågas och får sitt liv förstört, med stressjukdomar och psykiskt lidande till följd av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder och kontrollsystem, – så finns det all anledning att på allvar också titta på fler lösningar när det gäller försörjning och hantering av ”sysselsättningsproblematiken”.
Införandet av villkorslös basinkomst eller medborgarlön är vårt svar. Många höjer nu sina röster och anser att det är dags att undersöka ett sådant system, som bygger på tillit istället för misstro. Allt fler som hör talas om detta ansluter sig till den gräsrotsrörelse som växer fort i Sverige, Europa och övriga delar av världen.
Allt pekar på att verkligt fria människor, som ges möjlighet att finna sina egna vägar, med kraft bidrar till samhällsmaskineriet. Livslust och kreativitet frigörs, som i sin tur leder till arbetslust och handling. I stället för att till varje pris skapa jobb som inte behövs, är det rimligare att människor ges möjlighet att skapa sina egna liv. Vi anser inte att det finns soffliggare. Vi vet att alla människor vill göra något vackert och betydelsefullt med sina liv – om de får chansen. Om de får förtroendet. Vi anser att det endast är genom tillit till varandra som vi kan bygga ett jämlikt, rättvist och solidariskt samhälle.
Införande av en villkorslös basinkomst för alla över 18 år och en halv basinkomst för alla under 18 år i stället för den inhumana misslyckade ”arbetslinjen”, skulle innebära att vi kan fasa ut; pensionssystemen, arbetsförmedlingen med alla deras misslyckade åtgärdsprogram, försäkringskassans alla bidrag, studielån och studiestöd, a-kassa, försörjningsstöd, barnbidrag, med mera.
Avvecklingen av alla dessa villkorade system skulle finansiera en basinkomst för alla. Det skulle bli billigare att finansiera basinkomst än dagens alla system. Den så kallade statskassan skulle vinna på det.
Men framför allt skulle vi människor vinna stort på det. Klyftorna skulle minska radikalt. Stressen och kampen för överlevnad skulle också minska. För alla utan lönearbete skulle det innebära en stor lättnad, en ekonomisk trygghet och frihet från förnedrande åtgärder. Individerna skulle få en värdigare förhandlingsposition i förhållande till arbetsgivare.
För de som har jobb skulle det innebära en möjlighet att välja att arbeta mindre och få mer tid till annat. För studerande skulle det innebära valfrihet för alla, även barn från låginkomstfamiljer skulle kunna välja så kallade högstatusyrken.
Basinkomst skulle ge en arbetsfördelning utan tvång, en rättvisare fördelning av våra gemensamma resurser, alla skulle få möjlighet att dra ner på tempot i perioder om vi vill, det skulle minska konflikter människor emellan, men även kriminalitet och slitaget på vår enda jord.
Detta är en win-win lösning på många av dagens orättvisor och det ligger helt i linje med vad ett feministiskt parti står för. I Finland har systerpartiet Vänsterförbundet klart tagit ställning för införande av grundinkomst, som är den term de använder. Det är dags att vårt partis arbetsgrupp för arbetstidsförkortning får ett utökat uppdrag och börjar formulera ett förslag till basinkomst.
Nike Markelius, Lars Bäck
Flamman Opinion 140109: http://www.flamman.se/garna-arbetstidsforkortning-men-ocksa-medborgarlon
Nägra länkar till Vänsterförbundet i Finland
Den rödgröna framtiden 2013: https://www.dropbox.com/s/e44wnyhxmy7cli4/Den%20r%C3%B6dgr%C3%B6na%20framtiden.pdf
Vänsterförbundets diskussionsdokument om grundinkomst 2011:
Jämviktshyra ger permanent hemlöshet och ockerhyror
Att bo trångt hos släktingar eller föräldrar, betala skyhöga andrahandshyror eller permanent hemlöshet. Det är framtiden om marknadsanpassade ”jämviktshyror” införs. Idag presenterades Boverkets s.k. marknadsrapport ” Bostadsbristen och hyressättningssystemet”. Fastighetsägarna och högeralliansen jublar, det kan även mäklare och banker göra.
Den sociala bostadspolitiken är sedan länge bara ett minne i Sverige. Nu kommer boverkets bidrag till att lösa bostadsbristen – en märklig rapport med titeln ”Bostadsbristen och hyressättningssystemet. I den pläderas för införandet av marknadshyror i Sverige. Det skulle enligt rapporten leda till att 90 procent av bostadsbristen skulle försvinna. Beviset är ett stapeldiagram som visar hur antalet hyreslägenheter minskat i Stockholm, Göteborg och Malmö. Men ingenstans i rapporten redovisas exempelvis hur högeralliansen i Stockholm med politiska beslut sålt ut många tiotusentals bostäder som tidigare ägts av allmännyttan till bostadsrätter. Att detta kraftigt minskat antalet hyreslägenheter låtsas rapportens författare inte om.
Detta är inte den enda märkligheten, i hela rapporten hävdas att en s.k. jämviktshyra enbart kan uppnås genom att marknadshyror införs. Sedan följer massor av sidor med teoretiska resonemang och räkneformler som ska leda utsagan i bevis. Det är lätt att se parallellera till nyliberala teorier om jämviktsarbetslöshet (nairu) som bygger på att lönerna och arbetslösheten kan hållas nere om tillräckligt många är arbetslösa och fattiga.
På motsvarande sätt kommer ”jämviktshyran” leda till att fastighetsägare, andrahandsuthyrare, fastighetsmäklare och banker kan upprätthålla höga priser och fortsätta att tjäna grova pengar på vårt behov av boende genom pressa ut bostadsbehövande från den s.k. bostadsmarknaden eller att ta dyra lån om de kan.
Förutsättningen är ”bara” att hitta den byggnadstakt som behövs för att tillräckligt många unga och äldre blir tvungna att bo trångt hos släktingar och föräldrar, betala skyhöga andrahandshyror eller vara hänvisade till en mer eller mindre permanent hemlöshet. Kort sagt kan ”jämviktshyran” uppnås när det blir ”rätt antal” trångbodda, fattiga och hemlösa i vårt land.
De som har lite bättre ekonomi kommer tvingas ta höga lån och skuldsätta sig genom att köpa bostadsrätter eller småhus för att kunna planera sin ekonomi och undgå ständigt stigande marknadshyror, d.v.s. precis som nu. Den hotande bostadsbubblan kommer att växa ett tag till, men det är en annan historia som också beror på högeralliansens obefintliga bostadspolitik.
Den fanatiska nyliberala modellen som presenteras i rapporten för tankarna till Nordkorea eller Sverigedemokraterna och liknade extremister. Det vill säga, skapa en teoretisk modell och hävda den sedan med märkliga teorier om hur allt kan lösas mirakulöst. Sedan spelar det ingen roll om det handlar om hungersnöden ska lösas i diktaturen Nordkorea eller hur välfärden ”räddas” genom att stänga gränserna för invandrare och flyktingar.
I detta fall verkar målet vara att dölja högeralliansens kompletta haveri när det gäller bostadsförsörjningen i Sverige, och detta till priset av införandet av marknadshyror som kommer tvinga ut unga, barnfamiljer och pensionärer på gatan. Ändamålet verka helga medlen och samtidigt kommer som vanligt rika bli rikare och fattiga bli fattigare.
Till sist – bilden är från en överfull bostadsinredd gymnastiksal från 1925/26 som visar hur det kunde se ut i vårt land när vi senast hade marknadsanpassade ”jämviktshyror.
Boverkets rapport: Bostadsbristen och hyressättningssystemet
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2013/Marknadsrapport-nov-2313.pdf
Diverse press:
http://www.dn.se/ekonomi/hyresreglering-ligger-bakom-bostadsbristen/
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/hyresreglering-orsakar-bostadsbrist_8720314.svd
Det femte allianspartiet
SD är med undantag av sin hets mot olika minoriteter och flyktingar ett pålitligt stödparti till högeralliansen – det femte allianspartiet. Det är därför dags att samtliga oppositionspartier följer Vänsterpartiets exempel och slutar särbehandla Sverigedemokraterna. Risken ökar annars för att Sverige efter valet 2014 får en regering av ”norsk modell” – en högerallians med SD på flera ministerposter.
Lyssnade till gårdagens partiledardebatt från riksdagen och som vanligt var det bara Jonas Sjöstedt som debatterade andra politiska frågor med SD:s Jimmie Åkesson än invandring och flyktingpolitik. Precis som tidigare så hade Åkesson svårt att besvara och bemöta Sjöstedts frågor samt påståenden. Därför borde både S och Mp inse att det är meningslöst att fortsätta försöka vinna debattpoänger mot SD i frågor som rör invandring och flyktingar.
För även om alla som är politiskt intresserade och följer samhällsdebatten vet att SD:s förenklade och högerpopulistiska världsbild inte håller, så går det inte att skrämma bort presumtiva SD-väljare med enbart ett avståndstagande från partiets rasism och hets mot olika minoriteter. Nej tvärtom bör det faktum att SD i nio fall av tio stöder högeralliansens beslut i riksdagen lyftas fram i alla diskussioner och debatter med SD i riksdagen, landstings- och kommunfullmäktigeförsamlingar samt i media och på kommande torgmöten i samband med vårens EU-val och valet i september 2014.
Inte oväntat hyllades SD:s Jimmie Åkesson efter riksdagsdebatten på olika rasistiska sidor på nätet, men även bland dessa hyllningskörer finns en del som var mer klarsynta när det gällde partiledardebatten i Riksdagen den 16 oktober 2013. Exempelvis skrev signaturen ”argusögat” på avpixlat, ”Annars mycket stabilt – enbart lite ställd mot Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt – inte bra där…”, apropå Åkessons insatser.
SD försöker nu delvis kopiera moderaternas gamla trick och låtsas att det är ett parti för alla och då bl a låg- och medelinkomsttagare, pensionärer och deltidsarbetande kvinnor samt att de vill värna den generella välfärden. Bakom denna nya taktik finns också andra inspirationskällor för SD, bland annat från norska Fremskrittspartiet, ett annat främlingsfientligt parti som säkert firade igår. För samtidigt som partiledardebatten i svenska riksdagen pågick, så kunde de glädja sig åt att de fått många och tunga ministerposter i den nya norska regeringen som presenterades och som består av Höyre och Fremskrittspartiet.
Just det norska valet och den norska regeringen borde också mana till eftertanke hos en del socialdemokrater och miljöpartister, nämligen de som drömmer om en regering utan V men med S, Mp och Fp efter valet 2014. För en försvagad högerallians kan sitta kvar efter valet 2014 om de släpper in SD i regeringskansliet. Visserligen skulle säkert just Fp lämna alliansen men om M, C och KD håller ställningarna samtidigt som SD går fram till 15 procent, så kan även Sverige få en regering av ”norsk modell”.
Därför gäller det redan nu att fortsätta att tydligt beskriva SD för var det är – det femte allianspartiet. SD fungerar just nu som krigssårens gamla gengasaggregat när alliansbilen behöver extra kraft för att kunna rulla vidare.
Snart dags för en ny elprischock
Nu rustar elbolag och internationella riskkapitalister för att brandskatta de svenska elkonsumenterna ytterligare. Denna gång är det nätavgifterna som ska öka och ge nya stora vinster åt nätägarna.
I dagens pappersversion av SvD Näringsliv finns tre artiklar om vår avreglerade elmarknad. På sid 4 beskrivs i korthet den rättegång som inleds vid förvaltningsrätten i Linköping. Parterna är de stora elbolagen som vill höja elnätsavgifterna och Energimarknadsinspektionen som vill ha tydligare lagstiftning för att reglera elbolagens vinster från näthanteringen.
Samtidigt beskriver SvD på sid 5 hur Fortum planerar att sälja sitt elnät i Sverige till ett antal internationella pensions- och infrastrukturfonder med Goldman Sachs Infrastructure och 3i Infrastructure founds i spetsen. Dessa globalt verksamma riskkapitalister är naturligtvis inte intresserade av låga elnätsavgifter, utan vill givetvis ha snabba och kortsiktiga vinster om de köper Fortums nät.
Den tredje artikeln i SvD på sid 8 beskriver hur den elintensiva industrin i Sverige vill ha statliga kompensationer för höga elkostnader och i praktiken skicka elräkningarna vidare till de svenska skattebetalarna.
Att de svenska hushållen de senaste 17 åren fått och får betala allt mera för sin elförbrukning och fått stigande elnätsavgifter är ingen nyhet. Men det är kanske dags att påminna om hur vi hamnade där vi är idag.
Det första steget togs 1992 då Vattenfall bolagiserades och delades i korthet upp i produktion och distribution. En förändring som påbörjades av regeringen Carlsson (s) och genomfördes av regeringen Bildt (m).
Knappt fyra år senare var det tvärtom, regeringen Carlsson (s) genomförde den nya s.k. elmarknadsreform som regeringen Bildt (m) skrivit fram. Första januari 1996 etablerades därför den nyliberala ”på-hitte-marknaden” för el när den nordiska el-börsen öppnade i Norge.
På senare år har högeralliansen fortsatt att göda elbolagen genom nya beslut. Ett tydligt sådant kom 2010 då de beslöt att beräkna värdet på elnäten på ett nytt sätt. Över en natt så blev plötsligt det svenska elnätet värt 85 miljarder kronor mer. Därmed ansåg de svenska elbolagen att de hade rätt att ta ut ytterligare högre elnätsavgifter. Det är nivån på dessa vinster som börjar behandlas vid förvaltningsrätten i Linköping idag. Vinner elbolagen så får vi 28 miljarder kronor i ökade elnätsavgifter (vinster till elbolagen) att betala.
Noterbart i sammanhanget är att överallt i världen har utvecklingen varit likartad. I länder där elmarknader har avreglerats enligt de nyliberala ekonomiska modellerna så har resultatet blivit detsamma – ständigt stigande el-priser för medborgarna.
Att hålla på och peta i snårskogen av lagar, förordningar och myndighetsdirektiv leder bara till tillfälliga andhämtningspausar för vanliga el-konsumenter. Det återstår bara en väg, en expropriation genom att lösa in hela elnätet till det reella anskaffningsvärdet, att helt enkelt förstatliga hela elnätet.
Länkar:
Ett icke önskat ekonomiskt debattinlägg
SR P1 Vetandets Världs intressanta programserie under hösten om ekonomi som vetenskap har diskuterats i sociala medier. Bland annat på bloggen ”Ekonomistas”, dit skickade en vän till mig ett inlägg, men inlägget lyftes bort, inte bara en gång, utan två gånger. Därför publiceras det här.
I den femte delen av SR P1 Vetandets Världs serie om ekonomi som vetenskap som sändes den 9 november var det en debatt mellan Alf Hornborg, professor i humanekologi vid Lunds Universitet, och Olof Johansson-Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet. Programmet kommenterades i sociala medier, bl.a. på bloggen Ekonomistas där bloggaren och ekonomen Robert Östling diskuterade vem som vunnit radiodebatten.
På det blogginlägget skrev min gamle vän José L Ramirez, professor emeritus i humanvetenskaplig handlingsteori, ett inlägg som togs bort inte bara en gång, utan två gånger av Robert Östling trots att denne påbjudit läsare att lämna sina kommentarer. Eftersom José inte har någon egen blogg publicerar jag inlägget här nedan.
Längst ned på sidan finns länkar till såväl det intressanta radioprogrammet, ekonomistas hemsida samt de diskussionsteman där inlägget fanns innan det togs bort.
Det censurerade inlägget
”Diskussionen om pengar tar aldrig slut, som om ”ekonomi” hade med pengar att göra. Vad är pengar för något? Under en tid ville man göra tulpaner till betalningsmedel. Pengar är betalningsmedel utan eget värde. Precis som ett löfte eller ett kvitto. De ska vara en måttstock av det man producerar i överskott, så att man underlättar (t o m möjliggör) att byta varor eller tjänster med varandra. Inom familjen eller mellan vänner behövs inga bytesmedel.
Mynt blev för tungt och byttes mot pappersbevis eller registrering av inkomna och utkomna värden. Men det som krävs då är en medveten ”ekonomi” i egentlig mening: dvs. hushållning med själva varu- och tjänsteproduktionen och fördelningen av bruksvärden med varandra. Genom att blanda ihop bruksvärden med bytesvärden (nytta med pengar)blir hela utbytet en väldigt röra. Man kan inte äta guld eller pengar. Genom att låta pengar ta över värdet kan man utnyttja varandra, roffa åt sig och uppmuntra produktion av helt onödiga saker eller erbjudandet av helt meningslösa tjänster.
Pengar är löften (kredit, från ”credo”). De skulle vara en måttstock på våra förtjänster och våra behov, men de duger inte ens som given måttstock, eftersom pengar inte behåller sin värdemängd och sina mått oförändrade. Det är som om mina skor vore 39 stora den ena dagen och 42 den andra. Eller som om 1 kilometer vore 573 meter lång den ena dagen och 1054 den andra. Som matematik är pengarna bara en fiktion. Pengar i en s.k. fri marknad (där tillgång och efterfrågan bestämmer vad som ska vara nyttigt och dyrt eller billigt) uppmuntrar bara slöseri och asocialt beteende.
Politiken borde visserligen reglera ekonomin, dvs. produktionen och värdet av varor och tjänster, men inte ”pengahushållning”. Man kan inte ”hushålla” på ett tryggt sätt med pengar, eftersom de byter värde och aldrig kan hålla en fast måttstock på någonting. Att blanda ihop Ekonomi med Krematistik (så heter pengaanvändningen) är bara destruktivt och visar vilket samhälle vi har. Ekonomi handlar om etik, inte om slumpmässigt utbyte oss emellan. Att dyrka Mercurius (MarknadEN) som en gud och tro att det är bra att var och en har rätt att roffa åt sig så mycket hen vill (det heter konsumism) och att det finns en osynlig hand och ett socialt kaos som kan behandlas som en ”lag” om tillgång och efterfrågan, är ovärdigt civiliserade människor och moderna samhällen. Det enda vi gör är att se till att människor misshandlas och att jordens resurser tar slut allt fortare. Pengadyrkan främjar bara krig, elände och flykt i Aniaras skepp till andra planeter.
Att vi ska hålla fast vid en s.k. ”nationalekonomi”, som påstår sig vara en vetenskap och att därmed försörja några och lura andra, och att inrätta t o m ett påhittat nobelpris utan Alfred Nobels önskan, det är så magstarkt att man häpnar. ”Det är svårt att få en ekonomi utan pengar” tycker många. Visst. Och det är svårt att dämpa hunger med luft. Pengar skulle vara måttstocken på förtjänster och löften. Man kan ändå inte ha ett fungerande samhälle som bara bygger på luftslott och hjärnspöken, även om man kan låta folk TRO, precis som i en religion.
Nationalekonomins rådande uppfattning vanärar förnuftet och skapar bara krig och motsättningar. Att 2000- talets politik inte kan finna ett sätt att få människor att leva tillsammans på jorden på ett förnuftigt och civiliserat sätt, visar att vi inte förtjänar att existera överhuvudtaget. Aldrig hade frasen ”Homo homini lupus” (människor är vargar mot varandra) varit mer aktuell än nu. Eftersom vi inte kan hålla en förnuftigt reglerad användning av pengar, så är det lika bra att vi bara roffar åt oss med bedrägeri, list och reklam. I det långa loppet handlar det om en global (lobal = vargsmässig från ”lupus” varg) ättestupa.
Ordet ”ekonomi” fanns i Aristoteles ”Politiken” och handlade om förnuftig hushållning av resurserna. Bytessystemet kallades då Krematistik. Och Aristoteles varnade oss, redan då, om risken att förvandla ”ekonomi” med Krematistik och låta pengarna styra allt. Bruksvärden är inte alls bytesvärden. Karl Marx tog Aristoteles resonemang på allvar och utvecklade sin värdelära. Man behöver inte vara marxist för att ändå godta det förnuftiga i dessa distinktioner.”
J L Ramírez
Länkar:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/114452?programid=412
http://ekonomistas.se/2012/11/16/horvart/#comments
http://ekonomistas.se/2012/11/16/kan-man-bli-fattigare-av-mer-guld/
Vetandets Världs hela programserie om ekonomi:
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=18593
Alf Hornbergs tankar om pengar:
http://www.youtube.com/watch?v=YdJUGPQ5vwM
Stockholms skolborgarråd kör över sina lokala alliansvänner och lägger ned gymnasieskola
I Stockholm beslöt den borgerliga majoriteten i utbildningsnämnden att lägga ned en gymnasieskola, trots att även de lokala allianspolitikerna ville ha en ordentlig utredning. Beslutsunderlaget som alliansen antog var ett 5-sidigt PM där den aktuella gymnasieskolan i Stockholmsförorten Farsta nämns på några få rader. I alliansens Sverige behövs inga beslutsunderlag när det nyliberala systemskiftet genomförs.
(Här nedan återges Vänsterpartiets pressmeddelande och längs ned på sidan finns en länk till beslutsunderlaget)
Idag (25 oktober 2012) beslöt den borgerliga majoriteten i Stockholm att lägga ned Farsta Gymnasium. Därmed försvinner den sista kommunala gymnasieskolan efter linje 18 på gröna linjen trots att en enig Farsta Stadsdelsnämnd begärt en noggrannare utredning.
– Bara för några dagar sedan fick vi i Farsta Stadsdelsnämnd reda på att Utbildningsnämndens majoritet ville lägga ned Farsta Gymnasium. Efter en gruppledarträff så begärde samtliga partier att frågan skulle utredas mera noggrant i samverkan med stadsdelsnämnden. Tyvärr kan vi nu konstatera att alliansen med Lotta Edholm (fp) i spetsen kört över även sina lokala alliansvänner och beslutat att lägga ned Farsta Gymnasium, säger Laura Roselli (V) gruppledare i Farsta SDN.
– Mot bakgrund av att alliansen vill höja lönerna mer för lärare i skolor i stadsdelar med ekonomiskt starkare föräldrar, så blir jag tyvärr inte förvånad att samma majoritet vill lägga ned skolor i stadsdelar som domineras av låg- och medelinkomsttagare, säger Laura Roselli (V)
Farsta Gymnasium har sedan ett antal år en idrottsprofil vilket stämmer med Söderortsvisionen och stadens ambitioner att forma Farsta till en framtida idrottsstadsdel. I direkt anslutning till skolan finns den nyrenoverade Farsta Sim- och sporthall samt Farsta IP med fotbollsplan, ishockeyhall samt ytor för friidrott. Trots detta så har den borgerliga stadshusmajoriteten utan djupare analyser valt att lägga ned gymnasiet.
Det finns sammanfattningsvis stora möjligheter att utveckla ett attraktivt idrottsgymnasium i Farsta. Förutom idrottsanläggningar med breda möjligheter till inom– och utomhusidrott inom såväl individuell som lagsport, finns sjön Magelungen med möjligheter till rodd- och kanotsport.
– I det knapphändiga beslutsunderlaget på några få rader pekas på att skolan går med underskott. Men med snåla budgetrammar och höga interna så kallade marknadshyror så går det att få alla skolor att uppvisa förlustsiffror, säger Lars Bäck (V) ersättare i Farsta SDN.
– Det skulle inte förvåna mig om den borgerliga stadshusmajoriteten i ett senare skede skulle hyra ut lokalerna till lågpris till något riskkapitalbolag som vill driva ett privat idrottsgymnasium, säger Lars Bäck (V).
Beslutsunderlaget i Stockholms Utbildningsnämnd den 25 oktober 2012: http://www.insyn.stockholm.se/insynTransFrame.aspx?id=50&nodeid=520705
Missköta bostäder till överpris
För två sedan genomfördes en ganska vanlig fastighetsaffär i en svensk förort som skapade vinnare bland de redan rika och förlorare bland de vanliga medborgarna. Det var en omvandling av hyreslägenheter till bostadsrätter.
( Utdrag ur min blogg den 21 januari 2011 – För snart två år sedan skrev jag om en ombildning av privata hyreslägenheter till bostadsrätter. Numera är det en förening som kämpar med en tuff ekonomi.)
Onsdagen den 12 januari 2011 beslöt en majoritet av de boende på Fyrskeppsvägen i Kärrtorp strax söder om Stockholm att de skulle köpa sina hyreslägenheter och bilda en bostadsrättsförening. Merparten av de som röstade ja till ombildning hade tröttnat på den tidigare privata fastighetsägarens misskötsel av de 199 lägenheterna. Några få tänkte säkerligen försöka göra ett s.k. klipp genom att sälja sin bostadsrätt efter ombildningen.
Den nya bostadsrättsföreningen, brf Fyrhöjden omfattar lite mindre än hälften av ett gammalt hyreshusbestånd som uppfördes 1949. Det är ganska typiska trevånings smalhus. Husen ägdes och förvaltades på ett bra sätt under många år av Riksbyggens dotterbolag Stockholmsbyggen. När Riksbyggen avvecklade Stockholmsbyggen hamnade så småningom fastigheterna hos M2-gruppen. Detta är ett privat fastighetsbolag som ägs av den på senare år uppmärksammade fastighetsmiljardären Rutger Arnhult.
Den senaste ägaren M2-gruppen har inte satsat många kronor på husen under de år som de ägt dem . Tvärtom präglas husen längs Fyrskeppsvägen av ett eftersatt underhåll som är synbart, vilket ger en föreställning om alla dolda brister som måste åtgärdas de kommande åren. Trots detta betalar brf Fyrhöjden totalt nästan 282 miljoner kronor. Ett kvadratmeterpris som ligger i nivå med vad en annan ny brf betalar till Stena Fastigheter för ett antal lägenheter i Danderyd! – marknadspris?
Dessutom behåller troligen den tidigare ägaren M2-gruppen även i brf Fyrhöjden ett antal lägenheter för senare försäljning efter ombildningen. Detta hände nämligen i grannföreningen brf Fyrskeppet. Det gamla ordspråket ”mycket vill ha mer gäller” även för fastighetsmiljardärer.
Vinnare och förlorare
När omvandlingen av de 199 lägenheterna på Fyrskeppsvägen är klar kommer det att visa sig vilka som blev vinnare och förlorare. Den tydligaste vinnaren är naturligtvis säljaren M2-gruppen samt dess ägare Rutger Arnhult som får 265 miljoner kronor samt ett okänt antal miljoner för de lägenheter som de ligger på för att sälja efter ombildningen. Sammanfattningsvis en ganska bra vinst efter att under några år ha ägt och misskött ett antal hus i Kärrtorp. Sådana lönsamma affärer kan säkert många andra göra om samvetet är tillräckligt rymligt.
Även ombildningskonsulterna Bjurfors & Thörner tar hem 2 – 3 miljoner kronor och kan sedan gå vidare till nya ombildningsprojekt utan att behöva ta ansvar för den nybildade bostadsrättsförening de lämnat efter sig. Ett företag som f.ö. förekommer i Kent Werne:s mycket läsvärda bok: ”Du sköna nya hem – om utförsäljningarna av allmännyttan”. En annan vinnare är givetvis Nordea som ska låna ut 282 miljoner kronor till den nya bostadsrättsföreningen och de tidigare hyresgästerna. Även några tidigare hyresgäster som säljer sina bostadsrätter snabbt kan nog också bli vinnare, fastän i mer blygsam skala.
Förlorare är givetvis samhället, det är ytterligare 199 hyreslägenheter som försvinner från hyresmarknaden och alla dess bostadssökande, oftast ungdomar, men också andra som av olika skäl helst vill hyra en bostad. Dessutom kommer ränteavdragen för alla de lån som ingår i denna affär innebära att skatteintäkterna minskar från de berörda, det innebär att övriga medborgare som inte har ränteavdrag får bidra med mera till den gemensamma kassan i slutändan.
Även de kvarboende blir förlorare, de får ökande boendekostnader, de måste låna 165 miljoner kronor tillsammans för att kunna bo kvar. Mellan 500 tkr och 1,6 mkr måste de tidigare hyresgästerna låna upp för att kunna bo kvar. De kvarboende blir dubbla förlorare, för de ska även ta hand om en underfinansierad bostadsrättsförening. Ombildningskonsulten kommer att lämna efter sig en ekonomisk plan som inte fullt täcker de gemensamma underhållsbehov som finns de närmaste åren, också driftskostnaden är för lågt beräknad. Det saknas omkring 50 – 80 kronor per kvadratmeter i den glädjekalkyl som lämnats kvar.
Men denna och liknande affärer kommer i slutändan bidra till att vår BNP-tillväxt ökar. Frågan kvarstår – tillväxt för vem?
Epilog 22 oktober 2012 – Utvecklingen blev till stor del som den beskrivs i texten ovan. Föreningen har haft sin första årsstämma och kämpar nu vidare med en tuff ekonomi. Det har visat sig att driftskostnadskalkylen inte stämde men föreningen har hittills klarat sin ekonomi genom att sälja av några lägenheter. Den person som var ordförande vid ombildandet och tillsammans med ombildningskonsulten var drivande för ett köp av fastighetsbeståndet – har sålt sin lägenhet och flyttat. Ombildningskonsulten har bildat ett nytt eget företag och fortsätter att under ett nytt företagsnamn att sprida glädjekalkyler.
Medialänkar:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5317925
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nya-borattsforeningar-hojde-avgifter_7602252.svd
http://www.dn.se/ekonomi/nya-borattsforeningar-hojde-avgifter
Den sjukskrivna jämställdheten
Nästan 300 arbetsdagar mer än män lägger kvinnor ned på hushållsarbete och tid med barnen under småbarnsåren. Det är troligen den största orsaken till att småbarnsmammor är mer sjukskrivna än papporna.
Försäkringskassan ska utreda varför kvinnor med småbarn i åldern 0 – 6 år är mer sjukskrivna än männen. De borde börja med att kontakta SCB, Statistiska Centralbyrån som vid tre tillfällen under 20 år gjort intressanta och lärorikta tidsanvändningsstudier. Med start år 1990-91 samt därefter 2000-01 och nu senast 2010-11 har SCB undersökt hur kvinnor och män i olika åldrar och livssituationer använder sin tid.
Ett helt år utan semester
Av den senaste rapporten ”Nu för tiden” från juni 2012 framgår att kvinnorna i småbarnsfamiljerna i genomsnitt använder 65 minuter mer per dygn av sin tid än männen till hushållsbete, omsorg om egna barn, matinköp och resor i anslutning till detta. Per genomsnittsdag använder kvinnor 5 timmar och 42 minuter till detta och männen 4 timmar och 37 minuter.
Omräknat på helår motsvarar denna skillnad 395 timmar per år eller under hela småbarnsperioden nära 300 arbetsdagar (heltid 8 timmar). Det betyder att en småbarnsmamma i snitt arbetar nästan ett helt år med oavlönat hushållsarbete m.m. utan semester fram till dess barnet att fyllt 6 år. Därför är det inte särskilt förvånande att dubbelarbetande kvinnor som dessutom är mer exponerade för förkylda och febriga barn är mer sjukskrivna.
Kvinnor har splittrad egentid
Nu invänder kanske någon att småbarnspappor utför mer avlönat yrkesarbete än mammorna, och det är sant. Men utifrån egen (tre barn) och andras erfarenhet så är det mera fysiskt och psykiskt krävande att dubbelarbeta och ha ett uppsplittrat liv som mer närvarande småbarnsförälder än att vara en mer frånvarande förälder på en arbetsplats med mer sammanhållna rutiner (och på distans från barn med allehanda förkylningar m.m.).
När det gäller resten av ett genomsnittsdygn så är inte skillnaderna så stora när det gäller personlig tid, studier och fritid. Däremot vet vi från tidigare tidsanvändningsstudier att kvinnor i högre utsträckning än män har en mer uppsplittrad personlig tid och fritid än män. Det är m a o vanligare att kvinnor än män avbryter och/eller tillbringar sin personliga tid och fritid i nära anslutning till hushållsarbete och omsorg om de egna barnen.
Kort sagt är det vanligare att män har en mer sammanhållen ”egentid” än kvinnor som ”tar sig tid” att läsa en bok (fritid) etcetera när barnen sover middag och liknande. Dessutom tror jag att det är vanligare att kvinnor håller dörren öppen till badrummet (personlig tid) än männen när de borstar tänderna o.s.v.
Livspusslet kan aldrig läggas individuellt
Det är mycket oroande att socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (m) som initierat försäkringskassans kommande undersökning i en radiointervju har sagt – Men att kvinnor, mitt i livet, är dubbelt så mycket sjukskrivna som män gör att vi misstänker vi att det ändå finns andra bekymmer som syns här i statistiken. Att det är livspusslet, inte minst för småbarnsfamiljer, som blir väldigt besvärligt, och att detta i praktiken syns i sjukskrivningarna.”
Det finns en risk för att frågan om livspusslet av alliansregeringen än en gång individualiseras och reduceras till en fråga om ytterligare nya RUT-avdrag. Tvärtom är dagens s.k. livspusselproblematik ett resultat av de senaste årtiondenas försämringar av välfärden och arbetsrätten. Läs gärna min blogg om denna fråga ” Livspusslet kan aldrig läggas individuellt” https://larsback.wordpress.com/2011/02/17/livspusslet-kan-aldrig-laggas-individuellt/
Sammanfattningsvis är det inte bara kvinnor med småbarn som är sjukskrivna, utan även jämställdheten är alltjämt sjukskriven (frånvarande) i vårt land. En delad individuell föräldraförsäkring är nog en del av medicinen som kan göra kvinnorna lite friskare.
Media:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5314132
http://www.dn.se/nyheter/sverige/mammornas-sjukfranvaro-under-lupp
http://www.dn.se/nyheter/sverige/deltidsarbetande-kvinnor-forvantas-hinna-sa-mycket
http://www.aftonbladet.se/wendela/article15627380.ab
http://www.aftonbladet.se/wendela/kronikorer/malinwollin/article15629104.ab
Riskkapitalets svarte riddare
Än en gång träder chefredaktören för Dagens Samhälle, Mats Edman fram och tar strid för riskkapitalets rätt att tjäna pengar på sjuka, barn och äldre. Likt den svarte riddaren i Monty Pythons The Holy Grail/Spamalot) vägrar han ge tappt.
Från en position som chefredaktör för Sveriges Kommuners och Landstings tidning Dagens Samhälle har Mats Edman gång efter gång attackerat alla som ifrågasätter de s.k. riskkapitalbolagens agerande och vinster i svensk välfärdssektor. Tidigare är det främst Dagens Nyheter artiklar om Carema som varit måltavla för de Edmanska angreppen.
På DN Debatt denna gång är siktet inställt på socialdemokraterna som ska omvändas till den syn på vinster i välfärden som Mats Edman företräder. I artikeln framför han många märkliga påståenden såsom; ”Kontroversen gäller nu om internlån i industriföretag, kommuner och riskkapitalägda koncerner i framtiden ska kunna användas för att bland annat minimera skatter. Flera välfärdskoncerner – som Carema, Capio och Academedia – saknar sådana upplägg.”
Men enligt SvDs artikelserie från 2011, så är det just sådana upplägg med interna lån som gjort det möjligt för dessa företag att år efter år ”gå med förlust”. Av SvD den 10 mars 2011 framgick;
”Ett exempel är Ambea, ägare till svenska Carema. I samband med att Triton och KKR förra våren köpte företaget tog Ambea upp lån på sammanlagt 8 miljarder kronor, enligt årsredovisningen hos Bolagsverket. Av dessa består 4,1 miljarder kronor av ett lån från Triton och KKR. Räntan på lånet, som löper i 30 år, är 12 procent. Det betyder en räntekostnad på nästan 500 miljoner kronor om året. Tillsammans med räntan på andra lån utraderar det Ambeas vinst och betyder att skatten med stor sannolikhet går mot noll. Tolv procent kan jämföras med räntan på Ambeas banklån som är under 5 procent. Räntan betalas inte kontant utan läggs på skulden som därmed ökar varje år. Bolaget redovisar ändå räntan som en kostnad.”
Mats Edman har inte gjort direkta attacker mot SvD, istället har Dagens Samhälle på nyhetsplats, exempelvis i nr 18 år 2012 indirekt försökt att dämpa kritiken och rättfärdiga upplägget genom att påpeka att; ” I Sverige betalar koncernen in runt 2 miljarder per år i sociala avgifter och källskatter.” Vad nu detta har med saken att göra mot bakgrund av att landstingen och kommunerna också betalar in källskatt och sociala avgifter för den personal som än så länge är offentligt anställda i välfärdssektorn. I samma artikel beskrivs också att Triton och KKR ägs av olika pensionsfonder och IKEA och att därmed pengarna i slutändan egentligen går tillbaka till vården av gamla och sjuka?!
Denna typ av artiklar i Dagens Samhälle och chefredaktörens ständiga korståg mot de som är kritiska mot vinster och avancerad skatteplanering i välfärdssektorn ser jag som f.d. journalist som märkliga. Det är svårt att tro att chefredaktören för snart 30 år sedan skrev en handbok för journalister i konsten att undersöka företag. Ty 1984 gav Mats Edman tillsammans med Ragnar Boman och Jan Mosander ut boken ”Vita miljoner …. och svarta.
Apropå ”svarta” så påminner han tyvärr numera mer om den svarte riddaren som förekom i Monty Pyhtons film the Holy Grail samt i scenversionen Spamalot som gick på svenska scener härom året. Ni kommer kanske ihåg rollkaraktären som vägrade att ge upp.
Undrar vad som kommer härnäst, ett angrepp på LO som försöker få socialdemokraterna att inta en helt annan position än den som Dagens Samhälles chefredaktör önskar sig?
För övrigt börjar Dagens Samhälle alltmer kännas som en publikation från Timbro eller Svenskt Näringsliv, tråkigt att en tidigare intressant och saklig tidning alltmer påminner om en megafon för särintressen.
Media:
http://www.dn.se/debatt/falska-premisser-i-debatten-om-vinster-i-valfarden
http://www.dn.se/nyheter/sverige/lo-kraver-att-lofven-andrar-sig-om-vinst-i-valfard
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5309097
http://www.svd.se/naringsliv/skattepengar-lockar-riskkapitaljattar_5992389.svd
En riksdagsmotion:
Kent Werne, den förste granskaren:
Återreglera innan nästa dödsolycka
Nyligen presenterades haverikommissionens rapport om bristande säkerhetsarbete vid den tragiska tågolyckan i Kimstad 2010. Men ingen analys har gjorts av den långa beställare- och entreprenörskedjan innan dödsolyckan.
De senaste dagarna har media rapporterat om Statens Haverikommissions utredning av den tragiska tågolyckan i Kimstad för två år sedan. Inför ett banarbete svängde en grävmaskin ut med skopan över spåret intill där ett X2000-tåg kom i 129 km/h. Resultatet blev en kraftig kollision där en passagerare avled och 20 skadades.
I rapporten får Trafikverket kritik för att de inte anses har åtgärdat systematiska säkerhetsbrister. Det konstateras också att det inte fanns någon skydds- och säkerhetsplanering inför arbetet. Hade en sådan plan upprättats så skulle med stor sannolikhet trafiken i spåret intill stoppats under arbetet och dödsolyckan undvikits.
Vad som däremot förbigås med tystnad av såväl media som i Haverikommissionens rapport är den långa beställare – och entreprenörskedja som var involverad på olika sätt i banprojektet vid Kimstad. Minst sju stycken organisationsnivåer och/eller företag var på olika sätt inblandade i projektet.
Av rapporten framgår att; 1) arbetet beställdes internt av ”Leverans anläggning”, 2) ”Investering” gjorde en upphandling och fick in två anbud, 3) en lokal delprojektledare utsågs inom Trafikverket, 4) Strukton vann anbudet men det gick vidare till, 5) Svensk Banteknik, 6) Svensk Järnvägsteknik och 7) Gabriel Nilsson AB.
Den 20-årige föraren av grävmaskinen vid olyckan var sedan en månad anställd av det sista företaget i den långa kedjan, Gabriel Nilsson AB, och mår förmodligen inte särskilt bra än idag. Samtidigt kan vinnaren av anbudet Strukton som olycksåret 2010 omsatte 1miljard obekymrat fortsätta att vinna nya anbud som sedan läggs ut på en ny kedja av underentreprenörer.
Utifrån egen erfarenhet från av en annan del av kollektivtrafikbranschen är det lätt att inse att det i varje led i den långa kedjan troligen är mest prioriterat att räkna hem vinst på sin ”länk” i entreprenadkedjan. När det gäller överföringen av säkerhetsbestämmelser föds det en obehaglig känsla att kunskapen och insikten riskerar att spridas på samma sätt som vid barndomens ”viskningslek”. Det innebär att den sista länken får veta minst om vad som verkligen gäller.
Tidigare har bland annat fackförbundet SEKO i samband med dödslyckor bland banarbetare pekat på riskerna med allt flera inblandade entreprenörer. Olycksåret 2010 omkom två banarbetare vid två olika arbetsplatsolyckor.
Flera röster har tidigare höjts i den allmänna debatten för en återreglering av vår järnväg. Risken är annars stor att avreglerings- och viskningsleken fortsätter tills Sverige drabbas av lika allvarliga olyckor som exempelvis Clapham 1988 och Paddington Station i London 1999.
Dessa tågolyckor var ett resultat av den stora avregleringen i UK och borde ha lärt oss att det är dags att återreglera järnvägen innan nästa dödsolycka inträffar. Dessutom så slipper vi då riskera att stora delar av de 522 miljarderna, som alliansregeringen säger sig vilja anslå för olika järnvägssatsningar under åren 2014 – 2025, inte försvinner som vinster i en lång och farlig entreprenadkedja.
Haverikommissionens rapport om Kimstad:
http://www.havkom.se/virtupload/reports/RJ%202012_03.pdf
Media:
http://www.dn.se/debatt/vi-gor-den-storsta-satsningen-pa-jarnvagsunderhall-nagonsin
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5305494
http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=7994205
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/tagolyckan-i-kimstad-utredd
http://ltarkiv.lakartidningen.se/2012/temp/pda40568.pdf
Återreglering av järnvägen:
http://www.seko.se/Global/PDF’er/Program/SEKOs_jarnvagspolitiska_program_20120420.pdf
http://www.vansterpartiet.se/en-sammanhallen-jarnvag-for-sverige/
Lars Bäck 
