Skip to content

Dags för syn av Borgs ”hårda” bankkrav

maj 15, 2012

Gång på gång har finansminister Borg talat om de nya hårda kapitaltäckningskraven som en universalmedicin mot bankkriser, vidlyftig utlåning och bostadsbubblor. Det är dags att syna om skattebetalarna verkligen slipper en ekonomisk smäll när bankerna krisar härnäst.

En nöjd finansminister Anders Borg (m) har nu efter mötet med EU:s finansministrar förklarat att Sverige nu kan införa hårdare kapitaltäckningskrav på de svenska bankerna än andra EU-länder.

”Finansministern beskrev den slutliga överenskommelsen på ekofinmötet som en stor framgång för Sverige. Nu kan Sverige införa krav på 10 procent från 2013 och 12 procent från 2015. Detta behövs eftersom det svenska banksystemet är stort och beroende av internationell finansiering, vilket är en riskfaktor, sade han.
– Det är en väldig förskjutning av banksystemet. Det är närmast en revolution, sade han.” (SvD 120515)

Tyvärr är jag inte lika övertygad som finansministern om att de nya kapitaltäckningskraven är den nya universalmedicinen. Eftersom undertecknad inte är bank- eller nationalekonom så tog jag hjälp av Riksbanken när finansministern vid ett tidigare tillfälle var ute i media och talade om de kommande kapitaltäckningskraven. Återger nedan min mailväxling med Riksbanken.

”I går förekom i SR P1 flera inslag angående risken för en s.k. ”bostadsbubbla” med anledning av EU-kommissionens kommentarer till de svenska hushållens höga låneskulder. I samband med detta hänvisade finansminister Anders Borg till att de kommande skärpta kapitaltäckningskraven för de svenska bankerna minskar den risken.

När nya kapitaltäckningskraven stegvis inför 2013 och 2015 så undrar jag vilka effekter de har i realiteten? Bakgrunden till min fråga är det räkneexempel som Riksbankschefen Stefan Ingves gav i sitt tal hos bankföreningen den 19 november 2009. Han sa då bl. a;

”Ett exempel kan belysa vad kapitaltäckningsreglerna tillät och fortfarande tillåter. Antag att vi har en husköpare som lånar 1 miljon kronor och belånar sitt hus till 100 procent. Riskvikten för bolån kan vi uppskatta till 10 procent. I så fall blir de riskvägda tillgångarna för lånet 100 000 kronor. Det totala kapitalkravet är på 8 procent, vilket innebär att banken måste hålla kapital på 8 000 kronor. Det mer relevanta primärkapitalkravet är 4 procent, så primärkapitalet måste motsvara 4 000 kronor. Av primärkapitalet kan 30 procent vara hybrider av olika former. Det innebär att en bank kan komma undan med ett eget kapital – riktigt aktiekapital och upparbetade vinster – på 2 800 kronor för en utlåning på 1 miljon kronor. Ger 2 800 kronor i förlustabsorberande kapital tillräcklig motståndskraft vid utlåning på 1 miljon kronor?”

Det innebär att det i teorin varit möjligt att låna ut 1 mkr med 2 800 kronor som eget kapital. Hur ser motsvarande teoretiska egna kapital ut med de nya kapitaltäckningskraven år 2013 och 2015 med utgångspunkt från Riksbankschefens räkneexempel ovan vid en utlåning av 1 mkr?”

Några dagar senare kom svaret från en medarbetare i Riksbanken:

”Hej Lars, Tack för ditt mejl.
I ett stiliserat räkneexempel:
Antag att kapitalkravet (k) mätt som kärnprimärkapital genom riskvägda tillgångar 2015 uppgår till 12 procent (http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Press-och-debatt/Pressmeddelanden/2011/Nya-kapitalkrav-pa-svenska-banker/).
k=E/(rA) där E är kärnprimärkapital, r är riskvikt och A tillgångar.
Bryt ut E=krA=0.12*0.1*1E6 sek=12 000 sek”

Det innebär att skillnaden vid en utlåning på 1 miljon kronor jämfört med idag, är att banken bara behöver ha ytterligare 9 200 kronor i eget kapital. Det lär knappast minska riskerna för bostadslånebubblor och riskfyllda affärer á la JP Morgan Chase. Snarare blir det så att skattebetalarna vid kommande bankkriser får stå för slutnotan som vanligt.

Dessutom är det ett tag kvar till 2015 och på vägen dit kommer flera val, Irlands folkomröstning om den s.k. finanspakten, sänkta kreditbetyg för 114 europeiska banker och andra händelser som får den s.k. marknaden att flytta runt massor av pengar (våra pensioner) i panik.

Det verkar inte som om Anders Borg har några hårda bankkrav i sin hand vid syn, snarare lankor som är lika kraftfulla som regeringens insatser mot riskkapitalbolagens räntesnurror.

I potten vid det nyliberala pokerbordet ligger som vanligt vår välfärd, arbetstillfällen och gemensamma tillgångar, krympande löner etcetera. Vilka som vinner och förlorar är inte svårt att räkna ut.

http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/borg-sverige-kan-nu-ensamt-hoja-nordea-krav_7202900.svd
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5109547
http://www.dn.se/ekonomi/tuffare-krav-pa-banker-i-eu

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: