Skip to content

Lön efter klass och kön

september 6, 2011

Löneskillnaderna minskar, det påstår flera medier, men granskas statistiken så framgår det att förändringarna är marginella. Främst är det fackföreningarnas satsningar på jämställdhetspotter som bidragit till mindre förändringar i rätt riktning.

När Medlingsinstitutet och SCB presenterade sin statistik så gjorde media som vanligt, klippte och klistrade med valda delar ur pressmeddelandet och presenterade nyheten att de osakliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskat. På näringslivsredaktionerna var fokus istället att se vilka yrken som var bäst betalda.

Tyvärr är det inte förvånande, eftersom allt fler medier bemannas med allt färre journalister. Då blir förutsättningarna och tiden för källkritik och analys allt mindre. I slutändan får läsarna, lyssnarna och tittarna ”fast food – journalistik” istället för en kritisk granskande nyhetsförmedling .

Den som tar del av det statistiska underlaget finner att det visserligen skett en viss förändring när det gäller det osakliga lönegapet mellan kvinnor och män, men det är främst för det kvinnliga LO-kollektivet inom den privata sektorn som det blivit förändringar. Detta är inte resultatet av att arbetsgivarna velat åtgärda frågan, utan det handlar om LO-förbundens satsningar på olika former av jämställdhetspotter i samband med avtalsrörelserna.

Annars är det som vanligt så att kvinnor inom privat sektor drabbas mest av osakliga löneskillnader, den största osakliga löneskillnaden drabbade 2010 kvinnliga tjänstemän som i snitt bara fick 90,7 procent av vad männen fick. Inom den offentliga sektorn är skillnaden minst inom kommunerna, där kvinnor tjänar 99,6 procent av männens snittlöner enligt statistiken.

Den som fördjupar sig ytterligare i statistiken kan även se att traditionellt mansdominerade yrken har högre löner, samtidigt som kvinnodominerade yrken har låga löner. Bland de bäst avlönade yrkena som har en snittmånadslön på 56 000 till 84 000 kronor finns titlar som värdepappersmäklare, VD, högre ämbetsmän och politiker, FOU-chefer, försäljnings- och marknadschefer, driftchefer inom finans och fastighet samt piloter.

I den andra ändan av inkomstskalan med genomsnittliga månadslöner på 18 000 till 20 000 kronor återfinns djurskötare, kaféföreståndare, kioskföreståndare, köks- och restaurangbiträden, hotell- och kontorsstädare och barnskötare. Samtliga dessa yrkesområden domineras av kvinnor i olika åldrar, de få män som förekommer är antingen unga eller har annan etnisk bakgrund.

Granskas de 20 högst respektive de 20 lägst avlönade yrkesgrupperna så framgår det att den sista gruppen domineras av LO- medlemmar. Av den totala sammanställningen från SCB och Medlingsinstitutet framgår att 75 procent av arbetskraften tjänade 30 500 kronor eller mindre under 2010. I de inkomstlägena återfinns merparten av LOs och TCOs medlemmar samt stora delar av SACOs kvinnliga medlemmar.

Så trots dagens medierubriker kan vi konstatera att klass- och könskillnaderna består på arbetsmarknaden. Det kan bara förändras med en medveten jämställdhets- och jämlikhetspolitik. Men en solidarisk fördelningspolitik finns inte på den nuvarande alliansregeringens agenda. De erbjuder bara neoliberalt präglade försämringar som kommer att förstärka och vidga de ekonomiska och sociala klyftorna. Det är tyvärr situationen i tepåsehögerns rike.

Läs gärna de tänkvärda bloggarna till höger på denna sida→→→→→→→→→

Länkar till SCB och Medlingsinstitutet:
http://www.scb.se/Pages/ProductTables____14374.aspx
 http://www.mi.se/pdfs/pdfs_2011/Rapp_loneskilln_2010.pdf
 Medielänkar:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4681764
 http://www.dn.se/ekonomi/de-tjanar-bast
 http://www.svd.se/naringsliv/borsmaklaren-tjanar-bast_6446056.svd

4 kommentarer leave one →
  1. Thomas Johansson permalink
    september 7, 2011 8:28 f m

    1-6% (5,9% enl DN) som ”oförklarad” löneskilnad kan lättare förklaras av generella egenskaper genetiskt och kulturellt som gör män bättre betalda. Så som att män lämpar sig bättre byggda för fysiskt krävande yrken, är mer risktagande och mer tävlingsinriktade. Dessutom värderar kvinnor i större utsträckning trygghet och en bra arbetsmiljö medan män i större utsträckning värderar lön. 1-6% är en skillnad som är så pass liten att dessa faktorer skulle lätt kunna förklara detta mer än en obevisad tes om diskriminering. Diskriminering förekommer så klart. Dock åt båda håll och i en mycket liten utsträckning.

    Att sedan kvinnor väljer lågavlönade yrken är inte männens fel. Inte heller är det vårat fel att dessa yrken är lågavlönade.

    Värdet på arbetskraft är efterfrågan minus tillgången plus/minus vad facket hittar på. Finner du det orättvist att en kaféföreståndare (ingen eller liten ekonimisk utbildning) tjänar mindre än en värdepappersmäklare (Minst civilekonomexamen, hög skicklighet och flera år av arbetslivserfarenhet)?

    Det är ingen hemlighet vilka yrken som ger bra betalt. Detta vet även de unga tjejer som ska välja gymnasieprogram och senare eventuell högskola om. Det är ofta de där tråkiga och jobbiga yrkena som antingen ingen vill utbilda sig till eller inte göra, oftast båda.

    Smakar det så kostar det.

    – Se även http://www.dnv.se/mou/Sex_feministiska_myter_bok.pdf

    • september 7, 2011 4:20 e m

      Hej Thomas
      Genetiskt?!. Dina argument är en smula märkliga, att hävda att kvinnor ska ha lägre lön av olika biologiska orsaker är ungefär som om vi allmänt skulle anse att vänsterhänta eller rödhåriga personer skulle ha lägre lön än andra. Sedan när det gäller din åsikt om att alla vet vilka yrken som lönar sig, så stämmer inte det heller. Det finns yrken som värderas annorlunda idag än för 20 – 30 år sedan. Dessutom förekommer det att en del yrken stagnerar i löneutveckling över tid, när det kommer in fler kvinnor i branschen, detta gäller exempelvis för allmänreportrar och allmänläkare. I dessa yrkesgrupper finns det idag flera kvinnor än för 30 år sedan. Så visst finns det ett könsperspektiv vid arbetsvärdering och lönesättning. Till sist när det gäller lästipset om Pär Ström, så är det alltid intressant att läsa texter av en antifeminist som nog helst ser att kvinnor fortfarande var som de var på Marie Antoinettes tid.

  2. Sanity permalink
    september 7, 2011 3:53 e m

    Men nu måste vi ändå tänka på att de med störst löner arbetar 6ggr hårdare, längre och bättre än de med sämst löner – Är det inte den enkla matematiken av detta.

Trackbacks

  1. Jämställdhetens haverikommissioner « Lars Bäck

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: