Skip to content

”Näringslivets väktarråd” förmanar löntagarna

juli 5, 2011

Att det finns ett väktarråd i Iran vet de flesta. Nu börjar ledningen för vår ”oberoende” Riksbank alltmer likna ett slags ”näringslivets väktarråd”. Den senaste penningpolitiska rapporten domineras av pekpinnar till arbetsmarknadens parter, dvs. löntagarna.

I Iran styr sex konservativa mullor de flesta politiska besluten via väktarrådet. I Riksbanken styr sex neoliberala ekonomer över räntesatser och penningpolitik. Formellt sett ska Riksbanken vara oberoende, och det är den från våra folkvalda riksdagsledamöter. Däremot verkar Riksbankens direktion alltmer anta karaktären av ett slags ”näringslivets väktarråd”.

Riksbanken har föga överraskande åter höjt reproräntan med 0,25 % och den är nu 2 %. Desto mer intressant är den 76-sidiga penningpolitiska rapporten (se länk nedan). Den innehåller de vanliga luddiga resonemangen om den ekonomiska utvecklingen som snarast för tankarna till de uttalanden som Peters Sellers rollfigur gör i filmen ”Välkommen Mr. Chance”. Men avsnitten om den kommande avtalsrörelsen och dess betydelse är mer tydliga för den som orkar tränga bakom de ”neosvenska” formuleringarna, som i återkommer i hela rapporten.

”Skulle den idag höga KPI-inflationen mer påtagligt påverka olika aktörers långsiktiga inflationsförväntningar och lönebildningen kan reporäntan behöva höjas mer än vad huvudscenariots räntebana visar.” (Riksbankens Penningpolitiska Rapport sid 7)

Hållbar arbetslöshet

”I Konjunkturinstitutets ”Lönebildningsrapport 2011” presenteras ett lönescenario som har vissa likheter med scenariot i denna rapport. En skillnad är dock att i Konjunkturinstitutets scenario studeras förändringar av den långsiktigt hållbara arbetslösheten, medan denna är oförändrad i detta scenario.” (Riksbankens Penningpolitiska Rapport sid 25)

”Arbetsmarknadsläget är en viktig indikator på inflationstrycket i ekonomin eftersom sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen påverkar lönebildningen och därigenom också inflationen.” (Riksbankens Penningpolitiska Rapport sid 50)

Intressanta fotnoter

”En effektiv matchning och en väl fungerande lönebildning är en förutsättning dels för att uppnå hög sysselsättning och låg arbetslöshet på längre sikt, dels för att tillfälliga ekonomiska störningar inte ska leda till att arbetslösheten fastnar på en hög nivå.35 (Riksbankens Penningpolitiska Rapport sid 56)

Fotnoten 35 ovan betyder;” Enligt Konjunkturinstitutets bedömning i Lönebildningsrapport 2011 förutsätter en varaktig sänkning av arbetslösheten till 5 procent att timlönen i näringslivet under perioden 2012-2014 inte överstiger 3,1 procent per år.” (Riksbankens Penningpolitiska Rapport sid 56)

Många kan säkert se att formuleringarna ovan översatt från neosvenska innehåller ett budskap, en förmaning från riksbankens ledning till de fackliga organisationerna – ”begär ni och får för höga löneökningar, så höjer vi räntan för att pressa upp arbetslösheten och sänker därigenom priset på arbetskraft, dvs. lönerna.”

Jämviktsarbetslöshet i uppdaterad version

För de som tycker att min slutsats är hårddragen så rekommenderar jag lite fördjupande läsning som leder till en uppdaterad version av Milton Friedmans gamla idéer om jämviktsarbetslöshet eller NAIRU.

”Alternativscenario: högre löner 6 – Under hösten 2011 inleds en ny större avtalsrörelse på den svenska arbetsmarknaden. Minst 430 löneavtal ska omförhandlas och förhandlingarna kommer att beröra ungefär 3 miljoner arbetstagare, vilket motsvarar runt två tredjedelar av arbetstagarna. I huvudscenariot bedöms lönerna öka med cirka 3,5 procent per år 2012 och 2013. Avtalsförhandlingarna sker dock i ett läge då situationen på arbetsmarknaden har förbättrats förhållandevis snabbt, företagens vinster har återhämtats under en period och produktivitetstillväxten har varit relativt hög under en tid. I ett sådant läge kan det bland arbetstagarna finnas ett tryck på att i de nya avtalen kompensera sig för de så kallade krisavtalen, vilka innebar lägre nominella löneökningar för flera avtalsområden under 2009 och 2010.” (Riksbankens Penningpolitiska Rapport sid 22)

Den lilla fotnoten 6 hänvisar till följande dokument;” Scenarierna i detta kapitel är baserade på Riksbankens allmänna jämviktsmodell Ramses. För en beskrivning av modellen, se L. Christiano, M. Trabandt och K. Walentin, ” Introducing financial frictions and unemployment into a small open economy model”, Working Paper nr 214, Sveriges riksbank, 2007.” (Riksbankens Penningpolitiska Rapport sid 22)

Det dokument som Riksbanken hänvisar till finns länkat längst ned på denna sida. Det som förefaller en smula märkligt i sammanhanget är att vår numera ”oberoende” Riksbank styrs av teoretiska modeller som har föga med verkligheten att göra. Men dessa teorier stöder ju de värderingar som neoliberalerna har och gynnar de starka aktörerna inom näringslivet och detta har förmodligen varit avgörande för ”Näringslivet Väktarråd”, förlåt jag menar Riksbankens direktion.

Riksbankens Penningpolitiska Rapport:
http://www.riksbank.se/upload/Rapporter/2011/PPR_juli/PPR_juli2011.pdf
Working Paper nr 214, Sveriges riksbank, 2007:
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/WorkingPapers/2008/May27_Trabandt_wp214.pdf
Några tidigare bloggar om Riksbanken:
https://larsback.wordpress.com/2011/06/29/husbondens-rost-del-2-%e2%80%93-var-%e2%80%9doberoende%e2%80%9d-riksbank/
 https://larsback.wordpress.com/2011/06/08/husbondens-rost/

No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: