Skip to content

Husbondens röst

juni 8, 2011

I Sverige har vi en från riksdag och regering ”fri och oberoende” Riksbank. Det innebär att ingen folkvald politiker ska kunna påverka besluten – däremot verkar andra krafter kunna påverka banken och dess ledning.

I går talade vice riksbankschefen Svante Öberg hos Bankföreningen om att Riksbanken och Finansinspektionen borde slås samman. I media framställdes detta som en nyhet, men medias minne är kort. För nästan ett år sedan var det en annan person med riksbanksbakgrund som sa samma sak – svenskt näringslivs VD Urban Bäckström i Almdalen, Visby.

”Statsmakterna bör överväga en renodling av Finansinspektionens verksamhet och en sammanslagning med Riksbanken. Riksbanken är i slutändan den myndighet som tvingas hantera allvarliga likviditetsproblem. Då är det också rimligt att Riksbanken på ett tydligare sätt kan vara med och motverka uppkomsten av sådana finansiella överdrifter också med andra medel än penningpolitiken.” (Urban Bäckström, Svenskt Näringsliv, Visby 100707)

”En av de frågor vi aktualiserade i vår skrivelse till riksdagen är rollfördelningen mellan de organ som delar ansvaret för den finansiella stabiliteten: regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden. Jag tycker för egen del att det finns goda skäl att slå ihop Riksbanken och Finansinspektionen” (Svante Öberg, vice Riksbankschef, hos Bankföreningen 110607)

Den gemensamma utgångspunkten för sammanslagningsidéerna är att det vid den senaste ekonomiska krisen så var det svårt för de stora bankerna att låna upp tillräckligt med ”pengar” för att kunna fortsätta att hålla sina lånekaruseller igång. Riksbanken och Riksgälden (svenska staten = medborgarna) gick då in och räddade situationen genom att låna upp pengar som bankerna i sin tur kunde låna mot ”säkerheter” i form av bland annat bank- och bostadsobligationer.

”Vi hade inte väntat oss att bankerna skulle få så omfattande problem med att finansiera sig på marknaderna.” ”För det tredje behöver vi ett nytt regelverk för hur staten ska hantera banker i kris.” (Svante Öberg, vice Riksbankschef, hos Bankföreningen 110607)

”Det finns flera stora penningpolitiska frågor som måste hanteras under nästa mandatperiod. Det fattas en finansiell stabilitet eftersom bankernas kapitalbuffertar är så varierande.” ”Vi behöver samordna administrationen av banker i kris med den löpande kontrollen. Den logiska lösningen vore att slå samma Finansinspektionen och Riksbanken.” (Urban Bäckström, Veckans Affärer 100825)

När dessa herrar talar om” regelverk” och ”den löpande kontrollen” så handlar det inte om att åter införa någon strängare form av kreditregleringar. Nej, dessa försvann i den s.k. novemberrevolutionen 1985 när dåvarande finansministern Kjell-Olof Feldt och statssekreteraren Erik Åsbrink genomförde de förslag som dåvarande riksbankschefens Bengt Dennis tjänstemän arbetat fram. Avregleringen har i efterhand av en del debattörer setts som ett beställningsverk av bankföreningen och de stora aktörerna inom finanssektorn.

Även i framtiden efter en eventuell sammanslagning av Riksbank och Finansinspektionen lär nog finanssektorns alla aktörer få förhålla sig till olika råd och rekommendationer; ”Vi behöver också tänka igenom hur Riksbanken ska kunna få bättre genomslag för sina analyser och bedömningar. Hittills har vi främst förlitat oss på det vi brukar kalla ”moral suasion”, det vill säga påverkan genom goda analyser och goda argument. Men trots de risker vi före krisen påtalade för utvecklingen i Baltikum gjordes alltför lite för att förhindra de svenska bankernas snabba kreditexpansion i dessa länder. I höstas tog vi ett steg i riktning mot att bli mer tydliga i vår kommunikation genom att i rapporten Finansiell stabilitet rikta direkta rekommendationer till aktörer i det finansiella systemet. Det återstår att se om det ger bättre resultat.” (Svante Öberg vice Riksbankschef, hos Bankföreningen 110607)

Riksbanken blev formellt ”oberoende” 1999 efter beslut i riksdagen. Riksbankens ställning och roll regleras i ett flertal lagar, främst är det riksbanklagen samt regeringsformen som beskriver ”vår” Riksbanks roll. ”Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken skall besluta i frågor som rör penningpolitik”. (Regeringsformen 9 kap 13§)

I efterhand framstår det mest som om Riksbanken blev oberoende av folkets valda representanter, riksdag och regering. Däremot finns det alltjämt ett antal ekonomer som vandrar runt mellan uppdrag och anställningar inom näringsliv, banker, finansdepartementet och dess expertgrupp för studier i offentlig ekonomi, (ESO), Finanspolitiska rådet, SNS och andra liknande församlingar för” troende” neoliberaler. Dessa ekonomer upprepar unisont med en röst samma neoliberala toner år efter år, vem som är husbonden i detta sammanhang är uppenbart för mig.

http://www.riksbank.se/pagefolders/60007/110607.pdf

http://www.svensktnaringsliv.se/material/pressmeddelanden/urban-backstrom-i-almedalen-den-internationella-krisen-kraver-kra_55223.html

http://www.va.se/nyheter/2010/08/25/sla-ihop-riksbanken-och-fi/index.xml

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: