Skip to content

12 miljarder skäl att förneka en lånebubbla

maj 27, 2011

Allt fler hushåll har egentligen inte råd med sina husköp och samtidigt finns det fler säljare än köpare av fritidshus. Trots detta har risken för en växande lånebubbla hittills förringats av regering, riksbank, finansinspektion samt bank- och finanssektorn.

Att det blir allt svajigare ute på småhus- och lägenhetsmarknaden framgår av Swedbank Boindex som presenterades för några dagar sedan. Syftet med den återkommande rapporten är att bedöma om hushållen har råd med sina husköp. Den undersökning som presenterades omfattar det första kvartalet 2011 och den s.k. husköpkraftens utveckling.

I går uppgav dessutom SR:s Ekoredaktion att utbudet av fritidshus är större än efterfrågan samt att priserna på fritidshus slutat stiga. Detta är remarkabelt, då våren och försommaren brukar innebära ett ökat intresse för fritidshus med stigande priser som följd. En orsak till den minskade efterfrågan på fritidshus kan vara att många hushåll börjar balansera på gränsen till var de klarar ekonomiskt. Av Swedbank Boindex framgår bland annat följande;

”Husköpkraften i storstadsregionerna – mätt som Boindex – har sjunkit djupare under 100-strecket. Den är strukturellt låg till följd av kraftiga husprisuppgångar under en längre tid. Bolånen har stigit och eftersom hushållens bolåneportföljer består av en stor andel rörliga räntevillkor, ökar sårbarheten för högre bolåneräntor.” (sid 4).

”Lägst husköpkraft i landet har Stockholmarna där huspriserna är höga i förhållande till inkomstnivån. Därefter följer de andra två storstadsregionerna, d v s Malmö och Göteborg. Därutöver återfinns tretton andra kommuner under 100-strecket, d v s hushållen där har egentligen inte råd med sina husköp, eller måste göra avkall på annan konsumtion. Högst husköpkraft detta kvartal uppvisade återigen Piteå med ett Boindex på 264, dvs 164 % högre inkomst än vad som krävs. På andra plats kommer Karlskoga, följt av Skellefteå, Örnsköldsvik, och Hudiksvall.” (sid 5)

Dagen efter Swedbanks rapport så kom OECD med sin vårprognos; ”I länder som Kanada, Frankrike och Sverige, där huspriserna har stigit kraftigt till följd av mycket låga räntor och där priserna i förhållande till hyrorna är förhöjda i förhållande till vad de har varit historiskt finns det en viss risk för en marknadskorrektion”, skriver OECD.
OECD skriver att även om en sådan korrektion inte behöver hota stabiliteten i banksektorn på kort sikt, särskilt om lämpliga policyåtgärder vidtas, finns det ändå en risk för att det kan leda till ”stora negativa effekter på balansräkningar och bankstress.”(SvD 110525)

Under gårdagen kom SCB med ny finansmarknadsstatik. Presskommentarerna har som vanligt mest handlat om att hushållens skulder ökar långsammare än tidigare. Men redovisat i kronor är summorna trots allt svindlande. Jämfört med föregående månad har hushållens lån ökat med 12 miljarder kronor. Den sista april uppgick lånen till totalt 2 557 miljarder kronor, av dessa utgör 2 047 miljarder kronor bostadslån, dvs. lån med säkerhet i småhus och bostadsrätter.

Dessa tre olika rapporter borde mana till eftertanke hos regeringen, riksbanken och finansinspektionen. Hittills är det bara Statens Bostadskreditnämnd som i sin marknadsrapport ” Hushållens skuldsättning i spåren av finanskrisen – en internationell jämförelse” i februari pekade på riskerna för en bostadslånebubbla. Att inte finanssektorn säger något är förståeligt, de hade ju enbart under april 12 miljarder skäl till att förneka att det finns en risk för en lånebubbla.

Personligen har jag under en längre tid ansett att det finns en bostadslånebubbla som kommer att brisera och har belyst det i flera blogginlägg. Jag har tagit del av olika rapporter och vad som sagts vid hearings och olika föredrag av statsråd, branschföreträdare samt ledande företrädare för riksbank och finansinspektion under det senaste halvåret. Det har fått mig att börja tänka på den klassiska bilden av de tre aporna som inte vill, höra, se eller tala om lånebubblor. Sedan är det upp till betraktaren att avgöra vilken av aporna som ska representera regeringen respektive vilken som får symbolisera riksbank och finansinspektion, den tredje får bank- och finansmarknaden samsas om.

Visserligen ser dagens BNP-rapport positiv ut, men allt flera hushåll börjar känna av räntehöjningarna på sina stora lån. Sedan tidigare har de kunnat se hur priserna stigit på livsmedel, el, drivmedel osv. Hittills har denna utveckling dämpats till viss del med jobbskatteavdrag, men det innebär samtidigt att statens kassa krymper och i förlängningen blir välfärden urholkad. Men så blir det när de neoliberala ”manualerna” i ekonomi och politik följs slaviskt.

http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@corpaff/@pubaff/documents/publication/cid_291413.pdf

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/FM5001_2011M04_BR_FM5001BR1105.pdf

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4524169

http://www.svd.se/naringsliv/oecd-svenska-bopriser-toppar-2011-eller-2012_6194019.svd

http://www.bkn.se/upload/Marknadsrapport/Marknadsrapport_feb11.pdf

http://www.svd.se/naringsliv/svensk-bnp-vaxte-64-procent_6200623.svd

One Comment leave one →
  1. maj 27, 2011 5:39 e m

    Håller helt med LB.
    Märkligt också att regering och riksbank fullständigt negligerar BKN:s analyser.
    Jag tillhör dem som nu under ett par års tid varnat för en bostadsbubbla. Se t ex
    http://larspsyll.wordpress.com/2011/04/29/jag-har-sagt-det-forr-och-sager-det-igen-vi-har-en-bostadsbubbla/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: