Skip to content

224 379 kronor i minuten i nya lån

april 6, 2011

Med 9 miljarder och 47 miljoner kronor ökade de svenska hushållens upplåning under februari. Enligt Riksbank och Regering är det ingen risk för en bostadsbubbla trots att en ny rapport visar att det saknas fakta om situationen. Men att det blir hushållen som får betala om bubblan brister råder det dock ingen tveksamhet om.

I slutet av februari i år uppgick de svenska hushållens lån till 2 533 miljarder. Jämfört med föregående månad så steg den sammanlagda skuldsättningen med lite mer än 9 miljarder. Merparten, omkring 85 procent gick till bostadsrelaterade lån. Det innebär att det lånades ut 224 379 kronor, eller ungefär 10 vanliga månadslöner, varje minut under månaden till bostäder och konsumtion.

Finansinspektionen anser att bolånetaket som infördes den 1 oktober har haft effekt och pekar på att den procentuella ökningstakten minskat. Men av SCB:s finansmarknadsstatik framgår att lånen ändå ökar i kronor räknat, från januari till februari steg låneskulden men 9 miljarder. Föregående månadsökningar har i miljarder kronor varit, 7,9 i januari, 10,6 i december, 15 i november samt 14 under oktober månad då bolånetaket infördes.

Fakta saknas

Fortfarande anser regering, riksbank och finansinspektionen att det inte är någon risk för en bostadsbubbla. Detta trots att rapporten ”Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden” som publicerades igår den 5 april visar att det saknas heltäckande fakta om situationen.

Av riksbankens 422-sidiga utredning som skrivits av ett 30-tal medverkande framgår att det inte finns någon entydig bild. Exempelvis saknas det grundläggande fakta. ”När förmögenhetsstatistiken lades ner försämrades möjligheterna att göra stabilitetsbedömningar baserade på hushållssektorns ekonomiska förhållanden. Det skulle vara önskvärt att utveckla en ny registerbaserad förmögenhetsstatistik som ersättning för den nedlagda statistiken”. Det skriver Per Jansson och Mattias Persson på sid 21.

Fyra andra rapportförfattare skriver på sidan 128 bland annat; ”Det är ännu svårare att göra en bedömning av om hushållens skuldsättning ligger på en hållbar nivå eller om bostadspriserna i Sverige drivs av en bubbla. Det finns belägg för att bostadsprisfluktuationerna främst skulle kunna förklaras av fundamentala faktorer, till exempel realräntor och disponibel inkomst. Vi tror dock att en viss försiktighet är på sin plats i det här avseendet. Det har visat sig svårt att förutsäga bostadsprisbubblor och ekonomiska teorin gav liten vägledning när det gäller att bedöma vad som var en rimlig nivå på bostadspriserna före den senaste krisen i USA”.

Hela utredningen är fylld av påståenden som präglas av dubbla budskap och ett kanske eller kanske-inte-resonemang.  På sida 150 finns följande rader; ”De flesta hushåll väntas kunna möta sina skuldåtaganden även vid mycket kraftigt stressade scenarier med räntehöjningar eller inkomstbortfall. Trots det kan stora förluster uppstå vid exceptionellt stressade scenarier då bankernas exponeringar mot hushållen är mycket stor. En sådan utveckling bedöms vara mycket osannolik men måste ändå anses möjlig.”

Bostadsobligationer större än statsobligationer

Även de avsnitt som behandlar bankernas förmåga att hantera en eventuell bostadsbubbla känns tvetydiga.  Numera har sju banker och bostadsinstitut rätt att ge ut säkerställda obligationer. Det framgår att;” I december 2010 uppgick den utestående volymen av säkerställda obligationer på den svenska marknaden till drygt 1 600 miljarder svenska kronor, motsvarande cirka halva Sveriges BNP . Det gör den betydligt större än marknaden för svenska statsobligationer och till den femte största marknaden för säkerställda obligationer i Europa.” (sid 156). En tredjedel av dessa ägs av utländska investerare.

I samma avsnitt på sid 164 förs resonemanget vidare; ”Banker i ett land med statsfinansiella problem kombinerat med ett husprisfall löper stora risker att drabbas av ökade upplåningskostnader, men det är även sannolikt att det i många länder räcker med ett husprisfall för att det ska få konsekvenser för bankernas finansieringskostnader.

Det finns en därför en risk att fallande fastighetspriser i Sverige påverkar investerares vilja att köpa svenska säkerställda obligationer. Även om belåningsgraderna på säkerheterna knutna till de säkerställda obligationerna troligtvis inte stiger till någon kritisk nivå vid ett husprisfall på 20 procent så ökar osäkerheten kring obligationerna och värdet på underliggande säkerheter om priserna på fastigheter faller snabbt. Ett fastighetsprisfall skulle därför kunna leda till att det bli både dyrare och svårare för de svenska bankerna att emittera säkerställda obligationer, precis som det har blivit i många andra europeiska länder.”

Hushållen får betala

Däremot är rapporten tydlig när det gäller vilka som i slutändan får betala notan om bostadsbubblan brister. ”Avsaknaden av möjlighet att lämna en förlusttyngd bostad och bli av med skulden, i kombination med de relativt strikta obeståndsreglerna, gör att risken för ett prisfall till största del bärs av hushållen själva.” (sid 186)

Ett längre avsnitt av utredningen behandlar vad som kan göras för att minska riskerna för att en bostadsbubbla ska uppstå.  Det handlar om krav på amortering, nya sätt att beräkna hur mycket ett hushåll ska få låna, minskade ränteavdrag, högre styrräntor osv. 

”Svårigheterna att upptäcka fastighetsbubblor och osäkerheten när det gäller hur räntor påverkar dem innebär att penningpolitiken i sig inte räcker för att hantera problemet. Det kommer sannolikt att krävas systemriskförebyggande åtgärder som stödjer de penningpolitiska effekterna. Det är svårt att kontrollera bubblor och därför behövs så många verktyg som möjligt”. (sid 211)

Men att bankerna kanske lite släpphänt beviljat stora lån som ligger på marginalen till vad hushållen klarar och även uppmuntrat till amorteringsfrihet är en fråga som lämnas därhän.  Att hårdare reglera bank- och lånesektorn är ingen fråga för denna utredning. Så diskussionerna om vad som bör och kan göra lär fortsätta och samtidigt stiger lånen och därmed hushållens skuldsättningskvot i förhållande till disponibel inkomst vidare mot nya rekordhöjder.

P.S Under den tid du läst denna text har hushållens lån ökat med cirka 1 000 000 kronor om takten från februari består. D.S

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/FM5001_2011M02_BR_FM5001BR1103.pdf

http://www.riksbank.se/upload/Rapporter/2011/RUTH/RUTH.pdf

http://di.se/Default.aspx?refresh=1&pid=3866&epslanguage=sv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: