Skip to content

Staden smiter från sitt ansvar – Få kommunala insatser för jämställdhet

mars 6, 2011

Kommunen har en viktig roll i arbetet för ökad jämställdhet. Men i Stockholms stad är aktiviteten näst intill obefintlig – och ansvaret för förändring lägg på det privata näringslivet, menar den ideella organisationen Män för Jämställdhet.  (Debattartikel ETC Stockholm 4 mars 2011)

I Stockholm finns centrala funktioner som ska arbeta för ökad jämställdhet i vårt samhälle, alltifrån regering och riksdag via Diskrimineringsombudsmannen, till SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. I staden Stockholm däremot med omkring 850 000 medborgare är det svårt att finna konkreta exempel på kommunala insatser för jämställdhet.

Det finns exempelvis inga fakta om hur stadens skatteintäkter återförs och fördelas mellan kvinnliga och manliga medborgare inom olika verksamheter, såsom skola, kultur och fritid, äldreomsorg o.s.v. 

Det finns heller inte någon samlad statistik som speglar hur långt stadens olika förvaltningar och bolag kommit i arbetet mot osakliga löneskillnader mellan stadens anställda kvinnor och män. Det går inte att hitta några dokument om könskonsekvensanalyser av fattade beslut. Även när det gäller mäns våld mot kvinnor, har det inte hänt så mycket sedan Operation Kvinnofrid genomfördes för tio år sedan. Det projektets motor var dessutom länsstyrelsen och dess dåvarande landshövding.

Om en nybliven stockholmsförälder vill att barnet ska få gå i en förskola som arbetar med en medveten genuspedagogik, så bör föräldern ha en grävande journalists egenskaper, eftersom det inte går att hitta övergripande information om vilka förskolor som arbetar med genuspedagogik via Stockholms stads hemsidor.

Märkligt tycker vi inom Män för Jämställdhet, MfJ, med tanke på att staden säger sig arbeta med jämställdhetsintegrering.  Men hur denna jämställdhetsintegrering bedrivs i praktiken är höljt i dunkel för varje stockholmare som vill veta hur det står till med jämställdheten i huvudstaden.

I stadens styrdokument finns ordet jämställdhet pliktskyldigt infört här och där, men det framgår inte hur jämställdhet ska utvecklas i praktiken. I Stockholms ”regeringsförklaring”, budgeten, finns i den senast utlagda budgeten för 2010 följande rader;

Den offentliga sektorns monopol inom kvinnodominerade verksamhetsområden som vård, undervisning, barn- och äldreomsorg och socialtjänst är ett hinder för kvinnors företagande. Avskaffande av monopol är därför viktiga steg i det fortsatta jämställdhetsarbetet och för att öka andelen kvinnliga företagare.   Hurdå – ska köparna av verksamheter förbinda sig att göra det som staden inte gjort?

För sexton år sedan vid FN:s Kvinnokonferens i Peking (Beijing) 1995 antogs jämställdhetsintegrering (Gender Mainstreaming) som en huvudstrategi för att öka jämställdheten. Jämställdhetsintegrering är i Sverige det tredje steget i arbetet för ett mer jämställt samhälle. Det första var kvinnornas kamp för individuella rättigheter som följdes av det andra som i korthet kännetecknades av särskilda s.k. jämställdhetssatsningar för kvinnor inom olika områden.

MfJ undrar hur resurserna mellan kvinnor och män fördelas och vilka insatser som görs för att motverka mäns våld mot kvinnor. Kort sagt – hur och när tar Stockholm det tredje jämställdhetssteget?

Lars Bäck och övriga ledamöter i Män för Jämställdhet Stockholms Styrelse

No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: