Skip to content

Ökad BNP och en växande skuldfälla för hushållen

mars 1, 2011

BNP växer och finansminister Borg (m) berömmer sig själv. Men hur och för vilka ekonomin växer framgår inte av dagens rapportering. Samtidigt har riksbankschefen Stefan Ingves idag talat ”klartext” om vilka som i slutändan får betala bostadslånebubblan.

Idag kom SCB:s rapport om hur ekonomin utvecklats i Sverige under det fjärde kvartalet 2010. Det har knappast undgått någon att BNP steg med 7,3 procent det sista kvartalet 2010. Men vad som egentligen hänt förutom att industrin fått lite fart på exporten är ganska oklart.

Det sägs i media att hushållen börjat öka sin konsumtion tack vare skattesänkningar, men det är en sanning med modifikation. Enligt TT var det hushållens konsumtion som gav det allra största bidraget, 2,1 procentenheter, till BNP-tillväxten under fjärde kvartalet. Konsumtionsutgifterna steg med 4,3 procent jämfört med året före, bland annat till följd av omfattande inköp av bilar och hemelektronik.  Dessutom görs det jämförelser med motsvarande period 2009 som var extremt präglad av nedgången i hela världsekonomin.

Dock är BNP eller bruttonationalprodukt som bekant ett mycket grovt mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en period. För att se vad som egentligen hänt måste en rad underliggande fakta hämtas in och analyseras. Det hindrade inte vår regering och finansminister från att som vanligt berömma sig själv. BNP-utfallet för det fjärde kvartalet visar att det är en ”väldigt stark utveckling” i den svenska ekonomin. Sa Anders Borg (m) till nyhetsbyrån Direkt idag den 1 mars.

Lönehöjningar och nya banklån

En faktor som glöms bort i sammanhanget är det att under det sista kvartalet var många löntagare som fick ut sina retroaktiva löneförhöjningar. Samtidigt har mycket av hushållens efterfrågan och faktiska konsumtion finansierats med lånade pengar, några korta exempel nedan:

  • Hushållens sammanlagda upplåning ökade med 40 miljarder kronor under perioden oktober till december 2010.
  • Sista december hade hushållen lånat 2 516 miljarder kronor. I januari har upplåningen ökat med ytterligare 8 miljarder till 2 524 miljarder kronor. Merparten till bostäder.
  • I januari uppgick konsumtionskrediterna till 153 miljarder.
  • Enbart i december 2010 steg finansbolagens krediter med 3 miljarder kronor, här döljer sig såväl bilar som hemelektronik och en del resor till värmen.
  • Vid sidan av detta finns också cirka 30 000 leasingbilar hos olika företagsledare som finansieras med lånade pengar, merparten av detta blir dock avdrag i företagens räkenskaper och bidrar i slutändan till lägre bolagsskatter, men det bidrar till att höja BNP.

För hushållens alla lån finns det olika säkerheter. Den stora säkerheten är bostaden, sedan förekommer olika värdepapper med mera.  Säkerheterna för det svenska folkets alla skulder utgörs till största delen av småhus som åsatts ett värde av 1 506 miljarder kronor samt 515 miljarder kronor i form av bostadsrättslägenheter.

Under de senaste månaderna har det gjorts många analyser av risken för en bostadslånebubbla. Samtliga dessa analyser och s.k. stresstester har kortfattat utmynnat i ett konstaterande att bankerna kommer att klara en eventuell nedgång av bostadspriserna. Men hur ser det ut för de skuldsatta – hushållen?

I skuggan av dagens BNP-eufori har riksdagens finansutskott haft en utfrågning om riskerna för en kommande bostadsbubbla. Vid denna utfrågning deltog finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson, finansminister Anders Borg samt riksbankschefen Stefan Ingves.

Det mest intressanta anförandet höll riksbankschefen Stefan Ingves som faktiskt sa att det blir hushållen som får ta ”smällen” när bostadslånesufflén sjunker ihop. Han sa även att vare sig riksbanken eller andra myndigheter har några klara fakta om hur det egentligen står till i vårt land när det gäller hushållens betalningsförmåga, amorteringar eller bankernas kreditbedömningar. Läs hans utdraget nedan ur hans anförande flera gånger och fundera.

Ur riksbankschefens anförande 1 mars

En prioritering är att få en bättre överblick över situationen på bolånemarknaden. Vi har visserligen information om snittförändringar och medelvärden på hushållens skuldsättning, hur mycket av deras inkomster som går till räntebetalningar med mera. Men sådana data kan maskera en betydande underliggande variation. Är man okritisk riskerar man att vaggas in i falsk trygghet. Det kan ju räcka med att en del hushåll är så hårt skuldsatta att en ganska blygsam höjning av bolåneräntan kan tvinga dem att sälja. Befinner sig tillräcklig många i den situationen så kan karusellen vara igång med sjunkande priser som tvingar fram fler försäljningar och i slutänden leder till ytterligare prisfall. Men hur många hushåll det handlar om vet vi som sagt inte.

Vi behöver också få en bättre bild av i vilken mån hushållen amorterar eller ej. Det håller vi dock på att åtgärda. Tillsammans med Finansinspektionen arbetar vi just nu med att ta fram bättre och mer detaljerad statistik på bolånemarknaden. Just för att få en bättre insikt om vad som eventuellt kan orsaka problem. För även om vi – som jag tidigare nämnt – aldrig kommer att få en tydlig objektiv indikator som talar om för oss när det är dags att agera, finns det all anledning att minska osäkerheten i våra bedömningar av läget.

Den andra prioriteringen handlar om att på allvar diskutera nivån på riskvikter för bostadskrediter i Sverige.3 Vi har faktiskt bland de lägsta riskvikterna i Europa (diagram 3). Riskvikten på ett lån bestämmer hur mycket kapital en bank måste hålla per utlånad krona. Lägre riskvikter innebär alltså att bankerna kan hålla mindre kapital. Men ju mindre kapital en bank håller, desto sämre blir dess motståndskraft mot kreditförluster. De låga riskvikterna bidrar också i viss mån till kreditexpansionen i bolånesektorn eftersom utlåning till bostäder på så vis blir billigare för banken i förhållande till annan utlåning. Hur kommer det sig då att vi har så låga riskvikter? Skälet är att dagens riskvikter bygger på faktiska data om historiska förluster på bolån. Och inte ens under nittiotalskrisen var de särskilt höga.

Detta faktum till trots tycker jag att det av två skäl finns anledning att ställa sig frågande till de låga riskvikterna på bostadslån. Det första skälet relaterar till en möjlig anledning till att kreditförlusterna historiskt varit små i Sverige, nämligen att den offentliga sektorn i svåra tider har hjälpt till att upprätthålla betalningsförmågan i hushållssektorn genom socialförsäkringssystemen*. I praktiken innebär det att när betalningsförmågan i hushållssektorn sviktar drabbas i första hand de enskilda individerna, i andra hand de offentliga finanserna och endast i sista hand långivarna. Det kan innebära att bankerna saknar incitament att fullt ut beakta de risker som finns med överdriven kreditexpansion och höga belåningsgrader. Annorlunda uttryckt kan de riskvikter som finns i dag för bolån kanske vara ”korrekta” från bankens företagsekonomiska perspektiv, men är möjligen för låga i ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv.

*Med dagens socialförsäkringssystem och bedömningskriterierna hos de lokala socialkontoren är det ingen enskild som under en tillfällig privatekonomisk kris kan räkna med att få behålla sitt hus eller brf-lägenhet om hushållets ekonomi gått i kras. Det enda alternativet för de flesta blir att sälja bostaden, flytta till hyreslägenhet om det finns några och sedan betala av skulderna under många år framåt.

Källor:

Finansmarknadsstatistik, SCB och Riksbanken, 2011-02-25

SCB, BNP Kvartalsrapport – Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2010, 2011-03-01

Riksbanken: Anförande av Stefan Ingves inför Riksdagens Finansutskott, 2011-03-01

Finansinspektionen: Effekterna av de statliga stabilitetsåtgärderna, 2011-02-11

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: